Idag vaknade vi tidigt, med vi menas de fyrbenta medlemmarna i hushållet. Vi väntade tills matte visade livstecken, frammåt halvsju kallar människorna det. Då var vi så envetna att matte var tvungen att gå upp.  Husse också. Så gick vi en morgonprommenad. Igår jagade Doris sådana stora, gråa fåglar med långa ben. Matte vart jätteond på henne och jagade Doris. Och skällde på Doris jättemycket, hehehe... Idag var Doris lite mer försiktig med att jaga stora fåglar... Det var skönt ute i alla fall.

Efter frukost lastades vi in i bilen och vi åkte till hussmor och hussfar. Husses lillebror fyller år idag och därför skulle vi dit och fika. Dom på två ben fick tårta. Vi på fyra ben fick varsin skiva falukorv av hussmor. Hon vet vad en hund behöver hon! Vi promenerade en skön promenad där. Kul är det att gå där för det är stora klippor och stenar man kan klättra på. Sköna dike och pölar fanns det och vi hittade lite snö kvar också. Gott!

Annars har vi mest brottats Doris och jag i ett par dagar. Det är himla kul. Lite ansträngande så vi får ta nosningspauser ibland.  Nyttigt för musklerna säger matte. Kanske det är, men mest kul!

Kul att brottas, svårt att stoppas! /Tuffa 

Kurs idag igen! Jubel och fröjd! Idag skulle det spåras. Hurra! Första spåret var ganska trixigt. Det verkade som om alla människor och hundar i hela Öjebyn prommenerade i dom där trakterna, så jag blev distraherad först. Till slut så kom vi in på lite otrampad mark så det blev enklare. Hittade pinnarna och så gjorde jag också.

Vilade i bilen en stund medan matte lade ut ett nytt spår och fikade. Hilma fikande är det. Och inte får hundarna vara med då heller. Man kan ju undra vad dom lär sig på kursen dom där mattarna...

Till slut var det dags för det andra spåret i alla fall. Då fick jag publik. Två mattar skulle följa med och kika och titta om  matte hjälpte eller stjälpte mig i spåret. I början var jag jättekoncentrerad och spårade på, sen svängde spåret ganska mycket och då såg jag plötsligt två skumma figurer som följde efter oss! Varnade dom lite... Matte sade att jag var fånig och att dom fick gå där. Det var visst dom där publik-mattarna... Klart man kan glömma sånna enkla saker när man är inne i sitt spårande!

Jag tog mina pinnar och så och matte var jättenöjd. Publikmattarna verkade impade av min näsa och tyckte väl att matte skött sig rätt OK. Jag tycker ju hon kunde vara lite kvickare och inte hänga där som en bromskloss i linan... Så lägger hon lite väl mycket vikt på att man skall visa henne dom där himla träpinnarna, nä mer bara spår tycker jag!

Spår och hurra, vad jag är bra! /Tuffa 

Polaren Tindra fick fyra katt-valpar! Matte hörde i telefonen att de lät precis som pip-leksaker. Kanske vi kan få en sån istället för en lillasyster?

/Tuffa 

Idag var det ljummet i luften och vattnet såg skönt ut. Polaren Doris och jag testade och det var faktiskt badbart!

Vet inte om hon varit så mycket stöd för dig Fritz, hon är en retsticka så hon hade säkert inte hjälpt dig mot tortyren...

Vi har haft kul idag i alla fall. Husse har sågat av fler pinnar och matte har dragit dom mot högen. Doris och jag har mest sprungit runt och nosat och burit pinnar.

Gött å leva! /Tuffa 

Jag har besök! Av en annan cool briardbrud. Doris-Dynamit. Hennes familj är och åker skidor sådär jättefort som hon kexchoklad-Anja och då ville Doris inte följa med. Tror jag det. Bättre att komma hit och gå i skogen med mig!

I morse visade jag henne åkrarna med alla skojiga fåglar. Tyvärr var där inga rådjur idag så det blev ingen jakt... Typiskt, när man för en gångs skull får lite back-up. Kanske imorgon! Vi prommenerade längs iskanten i kväll och vi hittade massor av spännande ställen att nosa på. Till och med ett mag-bad blev det, men simturen får vänta lite. Ganska kallt är det i vattnet och vi är ju trots allt franska hundar som vill ha lite behaglig playa-värme i vattnet först.

Vi håller tassarna för blyerts-gråa kattkompisen Tindra hemma hos mormor som håller på att få katt-valpar. Kanske kan jag få en? Som en luddig pipleksak!

Lek och bus, kompis i hus! /Tuffa 

I morse när matte och jag gick morgonrundan så fick vi närkontakt. Med ÖRNEN! Vi kom tassande efter vår vanliga skogsväg. Ganska tysta och lågmälda är vi om mornarna. Plötsligt brakade det till och ramlade ner grenar från en stor gran brevid stigen. Det swoshade av stora vingar och en skugga passerade oss. det var örnen som lyfte!

Som tur var så flög den iväg, utan att smaka på briarden eller ens snegla åt vare sig mig eller matte. Den kanske redan hade ätit frukost? Det var ganska spännande och matte verkade tycka det var kul. Personligen hade jag hellre sett en ekorre eller kanske en hare...

Så fort man går utanför döörrn, så kan det komma en öörrn! /Tuffa 

Känner mig full av bus och energi idag! Fräste runt med den största pinnen jag kunde hitta på eftermiddagen och hoppade i alla pölar jag kunde se. Husse var rädd att jag skulle dratta i vattnet när vi gick längs is-kanten vid stranden. Skulle jag? Näää...

Stämplade honom ett par gånger med blöta, sköna tassar. Han blev inte glad... Jag som bara övar mig på snabba vändningar. Matte övar mig ju på snabba sättanden och lägganden, så varför inte snabba vändningar? Otack är hundens lön.

 Pinnprinsessan /Tuffa

Matte och jag övar mest varje dag. Nu har hon fått för sig att jag måste lära mig ett nytt sätt att hålla i apporten. Utan att tugga... Vofför då då?

Ja jag har ju inget att säga till om. Matte är ju chef så jag gör som hon vill, eller som hon tror att hon vill i alla fall... Hon sätter apporten i munnen på mig och säger Håll Fast! Och jag håller fast. En stund. Sen börjar det kännas som att man vill tugga lite, eller spotta ut den. Det får jag inte! Håll Fast! kommer det igen och ett tryck på hakan. Bah!

Inte så mycket action i den träningen...

Fasthållaren /tuffa