Igår kväll kände vi oss lite rastlösa och matte bestämde att nu skulle det bli cykel-premiär för lilla Gryn. Vi tog alla på oss reflexvästar och matte tog den där cykelhjälmen på. Jag visste precis vad som var på gång och kunde knappt vänta. Sprang runt och försökte jäkta på matte lite. Hon är ju bara för långsam... Så satte hon fast mig i cykeln och lilla Gryn utanför mig. Så gav vi oss iväg. Matte insisterade på att jag skulle springa skit-sakta för att det inte skulle bli för jobbigt för lilla Gryn. Först trodde Grynet att det var nån rolig bus-lek och skuttade brevid mig och morrade och försökte bitas men rätt snart gav hon upp det och sprang jättefint brevid mig.

När vi kom fram till grusvägen så släppte matte oss så att vi kunde springa hur fort vi ville. Fattar ni hur fort jag ville springa! Rejsade ifrån snigel-matte och snigel-Grynet som ingenting!

MAtte var rätt nöjd och Grynet också. Själv hade jag kunnat springa mycket längre, men OK då. Den här lillasystern är ju trots allt bara bebis och man FÅÅÅR tydligen inte cykla med valpar förrän dom är ett ÅÅÅÅR, minst!

Hon överlevde i alla fall... Och jag med! /Tuffa