En ekorre! Fatta vad nära det var! Jag var med matte på jobbet och vi prommenixade i parken. Så fick jag se en av de där röda pryttlarna skutta över gräset och satte högsta fart. Den skuttade upp i en stor gran men trodde inte att jag kunde klättra...

Det kan jag ju inte heller. Inte i träd i alla fall, men jag kan hoppa! Ganska högt kan man hoppa om det sitter en ekorre på trädstammen. Jag var bara en tunglängd från att få tag i svansen på den. Synd....

Får hålla till godo med älgklöven istället. Inte lika kul dock då den inte springer nånstans. Ingen sport liksom.

Höga hopp till granens topp/Tuffa 

Tror ni att det är något som uppskattas av husse och matte? Nej, såklart inte. Så fort man försöker omge sig själv med någon typ av acceptabelt god odör så tycker dom att det luktar illa. Jaja...

Klöven ligger i kylen och väntar nu. Kanske vi kan få gnaga lite till imorgon?

Fisa bör man, annars dör man. /Tuffa 

Oj vad svårt det var för matte att säga vad det bästa med mig är. Jag är ju så himla bra på allt så det går ju inte bara att säga något...

Jag är lagom stor. Inte nån pevlig liten acessoar. Jag kan gå själv. Hur långt som helst. Fast vill du bära mig så får du väl prova... Väger väl sådär en 35 kilo. Jag har skön päls också. Som jag inte fäller. Du får karda mig!

Jag håller koll på matte, inte tvärt om. Hon bara går iväg i skogen och jag håller reda på var hon går. Följer med. Helst utan snöre.

Jag gillar att vara med. Bangar inte för några miljöer eller situationer. Går på stan, åker buss, klättrar i fågeltorn, leker på lekplatser...

Jag gillar folk, men inte sådär äckligt närgångna människor. Gillar inte att vem som helst skall tafsa på mig hur som helst. Jag hejar gärna men måste inte hälsa på varenda kotte och hoppa och slicka och stå i. Det är min flock förunnad, endast och enbart.

Jag är lugn och cool inne och vild och galen ute. På och av fungerar bra.

Allt du vill hitta på är jag med på. Bara du hittar på tillräckligt mycket, för nån soffpotatis är jag inte. Jobba med både kroppen och knoppen. Sen kan man för all del vila. Gärna i sängen... 

Vad jag är bra, vad jag är bra! Tänk så skönt det skulle va, om bara alla var som jag... /Tuffa 

Kolla in bara Fritz! Vi tog den till slut, den där älgen som har sovit på tomten. Knips, knips så bet vi av honom benet. Grynet höll och jag knipsade...

Nä.....

Det var husses kompis, motorcykel-Stefan, som gav oss den. Tack hygglo du! Sånna presenter är det sällan man får. Han har ju tyvärr inten egen hund att förgylla tillvaron med, men om vi får sånna goda presenter kan vi kanske tänka oss att låna ut oss till honom. 

Jag tog självklart hand om benet. Grynisen stod och kikade under lugg på oss. Husse tyckte ett ag var egoistisk och egennyttig. Självklart! Vad ska man annars vara? Han lånade i alla fall benet och sågade av det så att Grynet fick en bit och jag behöll den stora, som foten sitter på.

Gott med älg, gnag och svälj! /Tuffa 

Vi var ute och jobbade med matte idag. Vi fick lite tid över och då tyckte matte att vi kunde svänga in på brukshundsklubben och träna lite. Det var ju en jättebra idé.

När vi svängde in där man parkerar bilarna stod det sex polisbilar där! Matte vart nästan nervös. Inte bara tvåbenta poliser var där utan flera hund-poliser också. Dom hade varit på klubben och tränat på att bitas. Det tycker jag lät skoj. Synd att vi inte kom lite tidigare. Då kanske jag hade fått hänga på och bitas lite. Men precis när jag hoppade ur bilen var dom klara med sin träning och åkte iväg. Trist.

Jag fick i alla fall köra lite agility-hinder mellan lydnadsmomenten. Fränt! Kanske kan man övertala matte att börja träna sånt istället. Det är mycket roligare än stjärt-in och fot och sånt tjafs.

A-hindret är bäst, ingen protest. /Tuffa 

Såhär mysigt kan man ha det när man ligger och väntar på sin tur att få vänstervarva!

Efter att ha firat Grynets triumf igår, med lövbiff och räkor så sov vi ganska länge idag. Matte gick faktiskt upp först!

Mitt i dagen packade hon ihop spårgrejerna och skar upp korvbitar. Sen tog hon fram hinkar och några konstiga trägrejjer med långa tänder. Visste inte vad dom skulle med för men strunt i det.

Vi fick sitta kvar i bilen medan matte lade ut spår och husse tog en hink och en trätand-grej och gick ut på hygget brevid. Efter ett tag fick Gryn gå sitt spår. Nu hade hon fattat vad det var man skulle göra! Nosen som en liten dammsugare i marken och stadig fart frammåt. Korv i spåret är finemangs!

Till slut var det min tur. Då jag hoppade ur bilen stod hinkarna där. Fulla med lingon och trätand-grejjerna också. Det var linon-bär-plockare! Nå, till spåret. Det var lite tricksigt för matte sade att det hade kommit tre tanter och trampat runt och plockat lingon i mitt spår efter att hon gått ut det. Tja, det var ju egentligen inga problem. Jag kan ju känna skillnad på matte-spår och tant-spår... Pinnar hittade jag också. Husse var med i spåret och plockade dom där banden matte sätter upp för att hon ska hitta. Han tyckte att jag spårade för snabbt, så han var tvungen att springa för att ta banden också... Hah! Det kan inte gå fort nog säger jag!

Snabba spår i skog och snår! /Tuffa 

Snygg, snyggare snyggast! Grynisen har provat på att vänstervarva idag och som hon gjorde det! Först spöade hon syrran Greta, sedan så fick hon vänta hur länge som helst på att tävla final. Husse och jag åkte hem och jobbade lite medan matte och Gryn stannade kvar. Sen kom vi tillbaka och hejade på i finalen.

I finalen var dom nästan 40 valpar. Massvis! Först plockade domar-farbrorn ut kanske 15 stycken. Lilla Gryn var med. Sen plockade han ut 7 av dom. Lilla Gryn var med. Nu började matte darra lite i knäna så jag var tvungen att heja ordentligt på dom från åskådarplats. Två valpar skickades ut ur ringen och dom var bara fem kvar. En mopsare blev femma. Grynet var kvar. En liten vit sudd blev fyra. Gryn var kvar. En afghanare blev trea. Gryn var kvar. Nu var det faktiskt bara en sniffsig, kuperad dobberman som var jättesnygg och lilla Gryn kvar!

Dom fick springa jättemånga varv. Husse fick hålla mig hårt för att jag inte skulle hoppa in till dom och springa jag också. Matte började bli trött och Grynisen såg faktiskt lite matt ut. Så fick dom stanna och Gryn fick en stor rosa rosett. Dom hade vunnit! Blev Bäst In Show! Hur stilig som helst är hon min lillasyster. Flott valp stod det i kritiken och domarfarbrorn som dömde finalen sade att hon var jättecharmig. Tror jag det!

Lilla Gryn, snyggaste valpen i byn! /Tuffa